Kapitel 1

Hej, vänner! Jag har inte skrivit så mycket om mitt deltagande på sajten Kapitel1.se. Men jag har följt utvecklingen där med stort intresse.

Jag är uppriktigt förvånad över alla läsningar och goda omdömen. Självklart är man chanslös mot superproffsen, men den uppskattning man får betyder oerhört mycket. Hade jag kunnat föreställa mig det för ett halvår sedan? Inte en chans.

Problemet är om förväntningarna skruvas upp, om man börjar förvänta sig att folk ska tycka ens grejer är bra. Jag försöker bromsa mig själv där. Problem är också om det hämmar en i skrivandet. Om man tänker på vad folk ska tycka, och vad som väcker intresse för läsning osv medan man skriver. Det går inte. I skrivandet ska man vara 100 procent fri, annars blir det ren dynga.

Men det positiva överväger så klart. Så mycket man kan lära sig på en sådan här sak. Vissa av mina berättelser har fått många läsare, höga betyg och/eller många kommentarer. Andra verkar inte ha några läsare alls. Och det är verkligen inte som man förväntat sig. "Håret på väggen", till exempel, såg jag mest som en småskojig bagatell, och den är mest poppis av de mina. Personliga favoriter som "Maskinminnen", "Ganglion" och "Nathalie" ligger i botten.

Det kan väl betyda två saker: Antingen har skrivintresserade och -begåvade människor i allmänhet dåligt omdöme. Eller också är det jag som är kass på att bedöma kvaliteten på mina egna alster. Jag skulle säga att det lutar kraftigt åt det senare hållet. Berättande och berättelse är förvisso en fråga om smak. Men min erfarenhet är att folk är väldigt smarta, kunniga och framför allt ärliga. Det är därför jag glädjer mig så mycket åt de positiva kommentarerna.

Men det betyder som sagt att jag inte kan lita på mitt eget omdöme. Dags att skaffa en litterär agent? Knappast va. Nej, summan av det jag försöker säga, på mitt sedvanligt osammanhängande sätt, är att jag tycker att det är en intressant paradox: Jag är beroende av andra för att förstå mitt eget skrivande. Men om jag låter andras åsikter påverka mitt skrivande så blir det inget av det. Något sånt. Knäppt va?

Ha det gudomligt!